Halvard Bryngelsson från Klevmarken

Halvard Bryngelsson från Klevmarken

Halvard (Halvord, Halfvard, Halfward) Bryngelsson är en av de mest omtalade personerna i den svensknorska gränsbygden och tiden runt det stora nordiska kriget. Det finns starka traditioner om förbindelser mellan honom och Karl XII i samband mellan kungens besök i trakterna runt Ed i västra Dalsland åren 1716-1718.

Av: Svein Norheim

Halvard, bonde från Klevmarken precis intill riksgränsen, framstår i berättelserna som en rakryggad och kungatrogen man som gjorde allt han kunde och utsatte sig själv för fara genom att tjäna kung och fosterland.

Emanuel Bergman hör till dem som noga studerat traditionerna. I hans utredning Klevmarksbonden och Karl XII från 1997 drar han följande slutsats:”Av det sagda framgår, att de till vår tid bevarade berättelserna om Halvord och hans förhållande till Karl XII äro till väsentliga delar med verkligheten överensstämmande. Den bild de ge av Halvord såsom en god medborgare, vilken i ofredstid gjort sin konung och sitt land värdefulla tjänster, kvarstår ogrumlad. Påståenden om motsatsen finna icke stöd vid granskning av förefintliga historiska dokument, vilka i stället äro ägnade att framhäva Halvords förslagenhet och djärvhet vid fullgörande av hans fosterländska gärning.”

Traditionerna
Vad var det då Halvard Bryngelsson gjorde som gav honom en sådan hjältestatus i sin samtid och århundradena efter det att händelserna utspelade sig?

Det finns många och varierande historier om denne vägvisare i de svensk-norska gränstrakterna och hans uppdrag som Karl XIIs kurir mellan Christiania (Oslo) och Stockholm 1716. Historienr handlar också om denna skogsbondes umgänge med kungen. Även hustrun Dordis uppförande mot kungen förefaller långt mer vardagligt än vad som var vanligt. Genom många och barnrika släktled har dessa berättelser levt vidare genom generationerna.

På 1700-talet och årtiondena därefter var den muntliga traditionen helt avgörande för vilka berättelser som fördes vidare. Bryngels yngste son, Engelbrekt, skrev också ned berättelserna om sin far i «Konung Carl den tolftes samtal med den trogna bonden Halfvord  Bryngelsson på gården Klefvemarken i Eds socken på Dalsland, räddat från glömskan af dess son Engelbercht Halfvardsson». Denna skrift har getts ut i flera upplagor och har varit avgörande i att hålla berättelsen om  Halvard Bryngelssons levande.

Efter hand började också historiker som skrev ned dessa släkttraditioner och levande berättelser och gav dem ”evigt liv. Till och med i Carl Grimbergs «Svenska folkets underbara öden» (1913-1939) återger historierna om Halvard Bryngelssons bedrifter.

Klevmarken
Klevmarken var en länsmansgård belägen en mil nordväst om Ed upp mot den norska gränsen. Det var dock Halvard och hans far Bryngel som drev verksamheten på gården. Det är oklart när de flyttade till Klevmarken men enligt tratitionen gav Karl XII gården som en gåva till Halvard som tack för de tjänster han utfört.

Halvard Bryngelsson var en av fem kurier som XII 1716 skickade från sitt huvudkvarter i Christiania (Oslo) till Stockholm. Det sägs att Halvard var den enda som kom tillbaka till Christiania med ett svar från den svenska regeringen efter ha gått till fots till Stockholm via Karlstad. Berättelsen säger att han i Karlstad lyckades locka regeringsordern ur befälet för de trupper som låg där. Han noterade noga det han fått veta, inklusive vilket datum den getts. Den order befälet delade var att soldaterna inte skulle undsätta Karl XII så som han begärt utan stanna kvar i Karlstad, vilket inte stämde med regeringsordern.

Kungen var nöjd med Halvards insats och ville att han skulle stanna i Christiania «… blif qvar här, tills du kommer i vårt sällskap, så skall du komma säkert hem; om du reser nu, så händer det att du bli uppsnappad under wägen och illa medfaren.” Halvard ville dock vidare och fick tillåtelse till detta efter att kungen rådgjorde med en kapten Dahlfelt som brukar omtalas som ”general Dahlfelt”. Denne militär bör ha haft god kunskap om Dalsland då hans far under hela hans barndom varit fogde över Dal. Dahlfelt själv var studerade egentligen i Uppsala men blev 1709, 20 år gammal volontär vi Västgötadals regemente i 1709 och 1716 sekondkapten vid Bohusläns dragonbataljon i 1716. 1718 adlades Dahlfelt.

Den 9 april 1716 fick Halvard kungens belöning för sina insatser då han fick rätten till gården Klevmarken för sig och sina ättlingar. Gåvobrevet finns i

Riksarkivet i Stockholm (riksregistr. för 1716) och lyder som följer: ”Besitningsbref för åboen Halfward Bryngelsson och des arfwingar på Hemmanet Clevemark. Carl etc.  Giöre witterligit, at wi af Kongl Nåde wele hafwa skänkt, som wi ock härmed och i kraft af detta wårt öpne bref i nåder skänkje och förunne bon- den Halfward Bryngelsson des Hustru och barn arfwinge efter arfwinge besitnings Rättigheten uppå Clevemark hallfft Cronehemman belägit uti Elfsborgs lähn, Wedbo Härad och Ed sockn, så at ingen skal hafwa mackt at drifwa honom eller dem ifrån bem:te hemman, så länge de utgiöra den därå lagde Skat och utskylder.  Till yttermera wisso etc.
Christiania d 9 april
Carolus”

Halvard Bryngelsson – hjälte eller förrädare?
Många frågor kan knytas till Halvards verksamhet som Karl XIIs kurir. Vad var det som gjorde att han lyckades medan den övriga kurirerna inte på fram. En sak är säker och det är att han färdades mellan Klevmarken och Christiania i april 1716 för att leverera brev från överstelöjtnant Gabriel Brinck, som var chef över Dalslands väpnade allmoge, till general Mörner om generallöjtnant Aschebergs reträtt till Sverige .

Emanuel Bergman går i boken Klevmarksbonden och Karl XII genom Halvard Bryngelssons handlingar: ”Brinck hade flera viktiga brev till konungen, men dem vågade han ej nu sända. Men Halvord lät på vägen övertala sig av en norsk kunskapare, Nils Larsson Hallerö i Enningedalen, att föra Brincks brev till Fredrikstens fästning. Sedan kommendanten Brun därstädes den 5 april tagit avskrift av nämnda brev, förseglades det ånyo, och bonden lovade att föra det till Kristiania och sedan återvända till Fredriksten med svaret. I Kristiania anade man ej oråd. Hallvord fick den 9 april som belöning för sig och sina arvingar besittningsrätt till gården Klevmarken i Eds socken.

Flera brev (18 stycken) anförtroddes nu åt Halvord, men han förde dem alla den 11 april till Fredriksten. Brun, fästningskommendanten, gjorde den 12 april avskrifter av de från Kristiania medförda breven. Samtliga avskrifterna bifogades sedan den danske befälhavaren generallöjtnant Lützows utlåtande av den 23 juni angående bondens förhållande. Dessa finnas i Refererede Sager i riksarkivet i Köpenhamn.

På grund av Brincks brev, som av Halvord förts till Kristiania, skickade konungen den 10 april generalmajor Delvig till Sverige för att arrestera Ascheberg och ge order om sändandet av artilleri och andra förnödenheter till hären i Norge.”

Innan Karl XII kände till denna del av historien hade han givit Halvard Bryngelsson rätten till Klevmarken. Händelserna gjorde att Brinck därefter var osäker på Halvards sympatier. Samtidigt verkar det som kom Karl XII fortsatt hade full tillit till Halvard. Det är också känt att kungen även senare sökte sig till Halvard Bryngelsson flera gånget. Totalt ska kungen ha befunnit sig i området runt Dals-Ed : i april-juni 1716, augusti-september 1717, mars-maj 1718 og augusti-oktober 1718.

I en skrivelse undertecknad av A. J. Dahlfeldt og Kungliga livdrabanten Petter Brask den 9 Juli 1731 talar Dahlfelt väl om hur Halvard Bryngelsson tjänat Karl XII på bästa sätt. Skrivelsen redogör också för hur detta är grunden till gåvobrevet rörande gården Klevmarken.

Familjetraditionen, nyare tiders forskning och inte minst dalslänningarnas hållningar har bidragit till att stärka bilden av Halvard Bryngelsson som en hjälte som tjänade Karl XII på allra bästa sätt.

Källor och litteratur
Bergman, Emanuel. Karl XII och Halvord Bryngelsson.
Bergman, Emanuel. Klevmarksbonden och Karl XII.
Bergman, Gustaf. Klefvemarkssläktens 200-årsdag.
Bjerke, Alf E. 1992. Nordens Løve. Karl 12. I Norge.
Edtraktens Fornminnes- och Hembygdsförening. 1977. Boken om Dals Ed.
En bygd vid Gränsen. Artikel av Arvid Johansson Edsbygden i svensk historia under 800 år med artikel om Karl XII, legendarisk gestalt i gränsbygden” (s 65-66) och Fälttågen mot Norge. Halvard Bryngelsson  (s 66 ff) ingår.
Engelbrekt Halvardssons dikt om Halvard Bryngelsson, hämtad från Thure L. Langer.
Grimberg, Carl (1913-1939): Svenska folkets underbara öden.
Halvardsson, Engelbrecht. Konung Carl den tolftes samtal med den trogna bonden Halfvord  Bryngelsson på gården Klefvemarken i Eds socken på Dalsland, räddat från glömskan af dess son Engelbercht Halfvardsson.
Halfward Bryngelsson’s Legacy.
Jensen, Frank Hugo. 2016. Karl XIIs budbringer. Halfvard Bryngelsson og hans etterkommere.
Langer, Thure L. 1914. Anteckningar om Carl XII:s besök i Dalsland åren 1716-1718. Klefmarkssläkten och Dalsländska Karoliner m.m. Pdf
Släkttavla Halvard Bryngelsson.

Minnesstenen över Halvard Bryngelsson på Klevmarken gård fotgraferad våren 2016. Stenen restes 1908 av ”Klefmarkens byamän och fosterlandsvänner». Foto: Svein Norheim
Minnesstenen över Halvard Bryngelsson på Klevmarken gård fotgraferad våren 2016. Stenen restes 1908 av ”Klefmarkens byamän och fosterlandsvänner». Foto: Svein Norheim
Del av gåvobrevet daterat 9 april 1716 som ger Halvard Bryngelsson och hans arvingar rätten till gården Klevmarken i Dals-Eds socken. Från http://www.donparrish.com/Halfward.html
Del av gåvobrevet daterat 9 april 1716 som ger Halvard Bryngelsson och hans arvingar rätten till gården Klevmarken i Dals-Eds socken. Från http://www.donparrish.com/Halfward.html

Halvard och hans familj
Halvard Bryngelsson föddes i Södra Rörviken i Nössemark omkring 1672. Han dog den 24 april 1753. Hans föräldrar var bonden Bryngel Andersson,  född 1630 i Södra Rörviken i Nössemark, och Bothilda Hansdotter, med okända födelse- och dödsår.
Halvard själv var gift med Dordi Jonsdotter. Hon var född omkring 1677 av föräldrarna Jon Månsson, född cirka 1644 i Bodande under Sannerud i Dals-Ed död 1 januari 1729, och Börta Tolfsdotter, född cirka 1649 i Rävmarken i Dals Ed och död 24 november 1721.
Paret fick sex bar, varav fem överlevde till vuxen ålder:

  • Bryngel född 1700 i Klevmarken, död 1780.
  • Kari född 1704-05 i Klevmarken, död 1777 på Jacobsrud i Töftedal.
  • Anders (Kasen) född 1707 i Klevmarken, död 1766.
  • Per (Kruta Per) född 1711 i Klevmarken, död 1800.
  • Engelbrekt född 23 mars 1715, död 1800 eller eventuellt 1802 i Klevmarken. Bonde og riksdagsman.

Halvard Bryngelsson är begraven på Dals-Eds kyrkogård. Graven ligger nordväst om kyrkans huvudingång
Halvard och Dordis näst yngsta barn, Kruta Per, fick en son som bodde på Hallerød i Enningdalen. Han fick i sin tur sonen Bryngel, känd som «Bastedalsgubben». Denne Bryngel var läs- och skrivkunnig och självlärd läkare och trollkarl och fick sonen Orre-Bryngel som blev legendarisk som medicinman. Detta barnbarnsbarn till Halvard Bryngelson kunde stilla blod och hela både människor och djur. Orre-Bryngel levde og dog i Idd i nuvarande Halden kommun. Bland annat hans medicinskrin ingår i i Ør Grendesamling och finns hos Østfoldmuseene Halden historiske Samlinger.

Halvordslitteratur (enligt Emanuel Bergmans artikel)
Iduna, årg 1816, 6:te häftet. Om kungaskålen från Klevmarken. (Enligt uppgift i E Sahlberg «Från en gränsbygd»).
Halvordsson, Engelbrekt. Konung Carl tolftes samtal med den trogna bonden Halfvord Bryngelsson på gården Klefvemarken i Eds socken på Dahlsland, räddadt från glömskan af dess son Engelbrecht Halfvordsson. Västerås 1833. Björkbom. 8:o; 1/2 ark. En annan upplaga trycktes samma år i Vänersborg enl. Lignell: Beskrifning öfver grefskapet Dal.
Halvordsson, Engelbrekt. Konung Carl den tolftes samtal med den trogne bonden Halfvord Bryngelsson på gården Klefvemarken i Eds socken på Dahlsland. Allmänheten meddelad af samma bondes son Engelbrecht Halfvordsson. (Visor och berättelser (etc) 31). Upsala S P Leffler 1836. 8:o 1/2 ark.
Halvordsson, Engelbrekt. Berättelse om Halfvord Bryngelssons ärende och samtal med Carl tolfte. Samt ett rim om konungens besök hos Halfvord på Klefvemarken den 26 juni 1716. Af Halfvords son Engelbrecht. Samlade och till trycket befordrade af P A Peterson. 2:dra uppl. Åmål 1856. P A Peterson. 8:o 16 sid. 1:sta upplagan utgavs i Karlstad 1839.
Strandberg, C A V. Engelbrekt Halvordsson. Samlade dikter. Del I. Sid 257. Sthlm 1877-78.
Lagermark, J A. Karl XII:s krig i Norge 1716. Akad afh Upsala 1883. Sid 47-48.
Tammelin, Filip. I bondestugan. I Ett blad ur Carlasagan i folkkalendern Svea 1894 (50:de årg).
(Major Jacob Petré). Ett tvåhundraårsminne. Åmåls-Posten den 30 april 1910.
J-n (Johannes Johansson, Klevmarken). Bondesläkter i Dalsland. Klevmarkssläkten. I: Göteborgs-Posten n:r 82 den 15 oktober 1910.
Langer, Ture L. Anteckningar om Carl XII:s besök i Dalsland åren 1716-1718. Klefmarkssläkten och Dalsländska karoliner m m. Vänersborg 1914. 8:o 64 sid.
E B (Emanuel Bergman). Bokanmälan. Langer, Ture L. Anteckningar om Carl XII:s besök i Dalsland åren 1716-1718. Klefmarkssläkten och Dalsländska karoliner m m. Illustrerad, Vänersborg 1914. Pris 1 kr. Åmåls-Posten den 24 juli 1915. Innehåller en kritisk granskning av bokens uppgifter rörande Halvord Bryngelsson och Klevmarksläkten.
Sahlberg, Esaias. Från en gränsbygd. Strödda skildringar från trakten kring Ed. Göteborg 1916. 8:o. 128 sid. Halvord omnämnes sidan 17-19 och 82-83. En förteckning över litteratur rörande nordvästra Dal upptar 20 sidor.
En minnesrik dalslandssläkt. Göteborgs-Posten den 5 aug. 1916.
Bergman E. Karl XII och Halfvord Bryngelsson. Karolinska förbundets årsbok 1916. Lund 1917. Sid 181-189.
Kuylenstierna, Oswald. Karl XII i Dalsland. Svenska turistföreningens årsskrift 1917. Stockholm 1917. Sid 264-270.
Halfvard Bryngelssons äventyr. I: Gunnar Freudenthal Jan Halvordssons uppteckningar i Dalia 1922, s 30-31.
Oswald Kuylenstierna. Kring Karl XII. Stockholm 1918. Kapitlet Karl XII i Dalsland 1716 och 1718.
I samband med Klevmarksfästen den 13 aug 1916 innehöllo ett stort antal tidningar, svenska såväl som norska, utom skildringar av högtidligheterna vid fästen på Klevmarken även mer eller mindre fullständiga uppgifter om Halvord Bryngelsson och hans släkt.

Kommentarer