Östervallskog

Östervallskog

Kung Karl XII hade med sig mer än 3 000 man när han 26 februari (6 mars enligt norsk kalender) 1716 inledde sitt angrepp och bröt in i Norge. Styrkorna drog över gränsen vid Östervallskog Värmland och kom in i Norge söder om Rømsjøen.

Av: Dag Strømsæther samt Bodil Andersson, Østfoldmuseene Halden historiske Samlinger

Kungens trupp bestod till största delen av ryttare. De kunde ta sig vidare in i Norge i snabb takt och ryckte in via Sundsrud och Setten på väg mot Høland utan att möta motstånd.

Den svenska kungens mål var att göra ett blixtangrepp mot Christiania, dagens Oslo, med Akershus fästning. Han tänkte göra det med relativt små styrkor. Genom ett angrepp på vintern skulle detta kunna lyckas eftersom färden kunde gå lätt över tillfrysta myrar och vattendrag.

Vilade i Kyrkobyn

I Östervallskog användes just denna taktik med att följa vattendragen. Nuvarande Dalslands kanal utgjorde redan vid denna tid en bra transportled på vinterisen. Vid Kyrkobyn i södra delen av Östervallskog stannade kungens avdelning till. 1716 låg socknens kyrka här, vilket gjorde detta till en naturlig rastplats.

Enligt sägnen tillbringade kungen en natt på en bänk intill kyrkogården: Bänken stod enligt berättelsen just där landsvägen passerade kyrkan och bara något hundratal meter från den nuvarande kanalsträckningen. På denna plats står sedan länge en närmare tre meter hög minnessten som berättar om kungens passage och att han vilade just här. Den höga stenen sattes upp på lokalt initiativ och hämtades från en bergssida några kilometer norrut. Stenen är registrerad som ett fornminne på Riksantikvarieämbetets hemsida Fornsök.

Den bänk som kungen enligt berättelsen ska ha vilat på återfinns numera hos Livrustkammaren i Stockholm tillsammans med uppgiften om att den vid kungens passage stod hos en Brynte Halfvardsson i Kyrkbyn.

Försörjningen avgörande

Trots att svenskarna hade planerat för sitt intåg i Norge visade det sig vara svårt att försörja hären med proviant till soldaterna och foder till hästarna. Kungens plan att snabbt ta sig vidare från gränsen och erövra fästningen i Christiania innebar också att försörjningsmöjligheterna från staden och fästningen var viktiga för att lyckas. Soldaterna som marscherade in i Norge hade därför inte med sig särskilt mycket proviant.

Samtidigt som Karl XII drog in rakt från öster, skulle general Mörner komma från söder genom Østfold med 4 000 man. Svenskarna ville erövra Akershus genom vad man kallade en kniptångsmanöver, det vill säga att angripa från två håll samtidigt, så att de försvarande dansk-norska trupperna skulle få svårare att försvara sig.

Enligt denna plan skulle fästningarna Fredriksten och Fredrikstad inte angripas. Istället skulle general von Aschenberg hålla fästningarna upptagna och genom det se till att förbindelserna till Sverige var säkra.

Kommentarer