Postmästargården i Åmål

Postmästargården i Åmål

För att bedriva ett krig är det nödvändigt att skaffa sig kunskaper och att sprida kunskaper och ordergivning mellan de olika delarna av armé och marin.

Av: Bodil Andersson, Østfoldmuseene Halden historiske Samlinger

En av de postorter som Karl XII:s armé använde sig av under de båda fälttågen mot Norge 1716 och 1718 var Åmål. Staden bedömdes som relativt säker där den ligger runt sex mil från norska gränsen och med tillgång till snabba transporter över Vänern under stor del av året.

Även två av de andra viktiga postorterna under kampanjerna mot Norge, städerna Karlstad och Vänersborg, låg vid Vänern. Även Uddevalla, som man kunde nå med sjöfarten längs kusten, användes flitigt.

Kurirer

För att komma till ordinarie postkontor användes kurirer. Bland kurirerna fanns ryttare som hade som enda uppdrag att föra post förbi motståndarnas linjer. Även grupper eller personer som skulle förflytta sig genom krigsområdet av andra skäl förde ofta med sig post. Både privata brev och officiella försändelser skulle fram trots att det var krig.

Karl XII var angelägen om att Sverige skulle ha en fungerande postgång. När han 1715 kom hem till Sverige efter många år på kontinenten var han upprörd över att postgången fungerade så dåligt. Under 1716-års fälttåg var det ett stort problem för de svenska styrkorna att postgången inne på norskt territorium inte fungerade som det var tänkt. Detta berodde på att de styrkor som under våren skulle ta sig in  i Norge från söder blev försenade och att befälhavaren von Aschenberg fick sådana informationer som gjorde att han valde att inte följa den angreppsplan som den svenska kungen hade lagt upp.

Utsatta kurirer i Østfold

Genom att svenskarna inte hade kontrollen över områdena söder om Christiania (Oslo) var de svenska kurirer som red genom Østfold mycket utsatta. Många av de brev som skulle förts till Karlstad, Uddevalla, Vänersborg och Åmål och vidare inom Sverige kom aldrig fram. Istället lyckades den dansknorska armén få tag i dem. Detta var naturligtvis dubbelt värdefullt för den danska militärledningen – de fick veta mycket om hur stämningen var inom den svenska armén och hur styrkorna såg ut, samtidigt som svenskarna inte fick fram den information som skulle föras vidare. Det kunde orsaka förvirring. Många av de brev som togs om hand av danskarna finns bevarade i det danska Rigsarkivet.

Under större delen av 1710-talet hette postmästaren i Åmål Jakob Ahlroth. Efterforskningar hos Åmåls kommun har visat att han var bosatt i kvarteret Kronan Större som låg mellan stadens torg, Vänern och kyrkan. Det är inte klart i vilket hus postverksamheten utfördes. Hela kvarteret brann ner i den stora stadsbrand som drabbade Åmål 1777. Postmästargården var en viktig del i staden. Att det fanns ordinarie postgång till och från Åmål kan säkert haft betydelse i beslutet att skicka den skottskadade Fredrik av Hessen till just Åmål när han skulle få vård.

Några mindre gårdshus finns även i dagens Kronan Större. De är alla byggda efter 1777. Foto: Bodil Andersson, Østfoldmuseene Halden historiske Samlinger

Klicka på bilderna för att läsa bildtexterna ovan.

.

Kommentarer