De sänkta skeppen

De sänkta skeppen

I havsdjupen utanför Strömstad vilar en 300 år gammal historia om krig, förlust och förhoppningar skjutna i sank. Dagens marinarkeologer söker efter spåren.
Av: Christina Toreld, Bohusläns museum

”Fienden har kommit djävulskt nära, ja här utanför ligger en stark dansk-norsk eskader och blockerar oss. Ordern är att sänka våra fjorton transportfartyg och så en eskort bestående av ett halvdussin galärer, brigantiner och skottpråmar, där ibland min älskade Pollux.”

Orden är hämtade från Bohusläns museums utställning ”Röster från kriget- livet i skuggan av Karl XII”. Mårten Bengtsson, båtsman och kapare från Orust har fått illustrera känslorna kring förvirringen som rådde i Strömstad hos den svenska flottan och armén år 1719 efter det kungen dött. Fartygen som låg utanför Strömstad var fortfarande rustade och lastade för krig med kanoner, bomber och blykulor. Det fanns ingen möjlighet att föra skeppen i säkerhet, den dansk-norska flottan låg och väntade på att få lägga beslag på de åtråvärda skeppen och deras last. Därför togs beslutet att skeppen skulle sänkas, så att de inte skulle kunna användas i anfall mot den Sverige. Redan hösten 1719 lyckades danskarna bärga några av transportfartygen – uppgifterna varierar från ”ett par” och upp till åtta stycken. Åtminstone hälften av de sänkta fartygen blev kvar på bottnen.

På 1880-talet utfördes en del bärgningar av artilleri och ammunition från de sänkta fartygen. Bärgningarna utfördes av Strömstads dykarebolag. I tidningsartiklar från den tiden skrivs det att dykarna fann cirka 100 kanoner, två mörsare, ett stort antal kanonkulor, bomber, blykulor, block, hjul, lavetter, ett parti ektimmer, lämningen efter bottnen på ett fartyg. Och tegel som antogs komma från ett fartygs eldstad. Samtliga metallfynd såldes som skrot.

Nu forskar marinarkeologer på Bohusläns museum tillsammans med sina samarbetspartners på den sjunkna flotta. En sonarundersökning har sökt av havsbottnen mellan Furholmen och Strömstad och gett flera över 120 träffar. Trävrak bevaras inte särskilt väl i vattnen utanför Strömstad, de är ofta nedbrutna och nedsjunkna i bottenslammet. Efter att ha studerat och klassificerat sonarbilderna så dök marinarkeologerna ned på 25 meters djup till de mest lovande objekten. Dykningarna gav resultat och två vrak ur den sjukna flottan från 1719 kunde identifieras. Det ena var troligtvis vraket efter någon av skottpråmarna Strömstad eller Gå På och det andra ett transportfartyg med en stor last av artilleri och mörsarbomber.

Sökandet fortsätter och de senaste indikationerna kommer från området kring Daftö-Tångeflo. Här finns en djupare havsbassäng som kanske var mer lämplig att sänka något som inte var tänkt att bärgas. Gömmer sig galärerna Lovisa, Pollux och Bellona här? Efter sonarundersökning och dyk så fann marinarkeologerna en liten del av ett vrak som stack upp ur bottensedimenten. Vrakets dimensioner överensstämmer med de hos en mindre galär men för att veta säkert behövs en mer noggrann undersökning. Kanske är det galären Lovisa vars plats är utmärkt på den danska situationsplanen från år 1719?
Veta mer:

När kriget kom. Strömstad Historieförening. Hamburgsund  2018.

1718. Red. Viveka Overland. Bohusläns museums årsbok 2017/2018. Livonia Print 2018

Kommentarer