Strömstad stadsmur

Strömstad stadsmur

Allt som krävdes för ett anfall mot Norge fanns i Strömstad. Här förvarades den svenska arméns förråd av förnödenheter och ammunition. Staden behövde ett starkt försvar.

Av: Christina Toreld, Bohusläns museum

Efter slaget vid Dynekilen ändrade Karl XII strategi. Transportvägarna från Göteborg var för långa och farliga så istället beslutade kungen att all utrustning för ett nytt fälttåg mot Norge skulle lagras nära gränsen. Valet av plats föll på Strömstad. Här kunde man lätt frakta förnödenheter till trupperna sjövägen via Idefjorden eller Kristianiafjorden. Var sjövägarna blockerade kunde man även ta sig fram via landsidan.

En armé på 30 000 man skulle förses med vapen och föda i 6 månader. Från hela Sverige fraktades 40 000 tunnor havre, 30 000 tunnor spannmål, 180 000 tunnor hackelse för hästarna m.m. Dessutom anlade man i staden bryggerier som kunde tillverka 600 tunnor öl om dagen för arméns räkning.

Att försvara staden från landsidan var viktigt, det skulle innebära katastrof om förråden brändes ned vid ett anfall. Om de dansk-norska trupperna hade kunnat ta sig upp på strategiska lägen som till Korpeberget eller Slotteberget så skulle de kunnat skjuta ner i staden och förstöra den svenska arméns hela lager.

Därför befästes staden för att skapa ett effektivt försvar. Mot landsidan försvarades Strömstad av en jordvall som sträckte sig norrut från Slotteberget ner till Strömsån. Mot söder löpte jordvallen till Karls port vid nuvarande Karlsgatan och fortsatte sedan upp mot Korpeberget. Här övergick jordvallen i en stenmur. Muren var uppbyggd av natursten och längs muren fanns fyra skansar, uppmurade fyrsidiga skyttevärn där soldater kunde försvara staden. Kanske stod en palissad av trä ovanpå muren.

Idag kan vi fortfarande se små rester av muren vid Korpeberget. Efter krigets slut förlorade muren sin funktion. År 1742 besökte Linnélärjungen Pehr Kalm Strömstad. Han beskrev att muren då var ungefär en meter hög men att många stenar har rasat ned. Jordvallen forslades bort efterhand och Strömstadsborna använde murens sten till att bygga hus, bryggor och gator.
Veta mer:

När kriget kom. Strömstad Historieförening. Hamburgsund 2018.

1718. Red. Viveka Overland. Bohusläns museums årsbok 2017/2018. Livonia Print 2018

Kommentarer