OM KRIGET

Det stora nordiska kriget pågick i 21 år mellan 1700 och 1721. Länder i hela norra Europa och även långt nere i söder var inblandade i krigshandlingarna och utvecklingen. I långa tider skickades soldater från norden ut att kriga både för det egna landet och som uthyrda till andras styrkor. Under krigets sista år kom den svensknorska gränstrakterna i fokus. Efter kriget stod Europa inför en ny tid.

Av: Aron Erstorp, Armémuseum, Bodil Andersson & Tor Ulsnæs, Østfoldmuseene

År 1700 förklarar Peter I av Ryssland, Fredrik IV av Danmark-Norge och August II av Polen-Sachsen krig mot Sverige. Troligen gör man detta för att man tror att Sverige med en ny ung kung är svagt. I stället är Karl XII och den svenska armén, som nyligen hade omorganiserats, förberedda på anfall. Sverige svarar på krigsförklaringen genom att anfalla danska Själland där den danske-norske kungen Fredrik IV, Karl XII:s kusin, tvingas till fred med Sverige. Efter detta står den dansknorska staten utanför kriget fram till 1709.

När Sverige slagit Danmark beger sig den svenska armén över Östersjön till Baltikum för att undsätta den svenska staden Narva, som är belägrad av ryska styrkor. Efter detta inleds många år då Sverige är i krig i sina egna territorier runt Östersjön och vidare in i Polen, Ryssland och Ukraina. Krigslyckan varierar för de olika parterna i kriget. 1709 hålls ett stort slag mellan Sverige och Ryssland utanför staden Poltava i dagens Ukraina där Peter I av Ryssland besegrar Karl XII.

Sverige styrt på distans

Dödsstalen i slaget är stora. Av de överlevande svenskarna hamnar många i rysk fångenskap. Karl XII och ungefär 1000 personer med honom tar sig över gränsen till Osmanska riket. Kungen stannar i denna region i fem år och styr Sverige på distans. Styret gäller inte bara vad som ska ske i det pågående kriget utan även alla civila uppgifter som en enväldig kung ansvarar för. Karl XII skickar också under de här åren ut flera vetenskapliga expeditioner djupare in i Orienten.

Danmark går åter in i kriget

Under åren före slaget vid Poltava står Danmark-Norge helt utanför kriget. Efter slaget vid Poltava när den svenska kungen befinner sig långt bort i ger sig Danmark in i kriget igen och det blir nya krigshandlingar mellan de nordiska grannländerna. De områden som sedan freden i Roskilde 1658 kriget övergått till Sverige är särskilt utsatta eftersom Fredrik IV gärna vill ha dem tillbaka. Många av dem som bor i Skåne, Halland och Bohuslän känner dessutom en stark koppling till Danmark.

Hösten 1709 landstiger danska styrkor i Skåne med målet att försöka återta landskapet. Försöket misslyckas för Danmark som förlorar ett slag vid Helsingborg 1710. Trots det går det dåligt för Sverige de kommande åren. Försvaret på östfronten bryter samman 1714. Ryska trupper tar kontroll över hela Finland. 5 000 civila män, kvinnor och barn flyr till den västra riksdelen, det som idag utgör Sverige.

Danska trupper går in i Bohuslän och Värmland

1711 går trupper från Norge in i Bohuslän och Värmland på mindre krigståg som påverkar lokalbefolkningen men inte ger några militära resultat. Striderna mellan Danmark-Norge och Sverige förs i övrigt under 1710-talets första år mest till sjöss runt de tyska områdena och vidare ner i de svenska provinserna i Tyskland där kriget går dåligt för svenskarna men bättre för de allierade som står på motsatt sida.

1715 lämnar Karl XII sydöstra Europa. I december 1715 stiger han i land på svensk mark igen efter många år utomlands. Han vänder nu sitt intresse mot Danmark. Det första alternativet för den svenska kungen är att angripa den danska huvudstaden. Väderförhållanden gör att det inte är möjligt.

Fälttåg mot Christiania

Istället går svenska trupper vårvintern 1716 mot Christiania (Oslo) men tvingas efter några månaders kamper tillbaka till den svenska sidan gränsen igen. De norska trupperna är stridsvilliga och välunderrättade, officerarna, främst från Danmark men också några norrmän är krigserfarna ledare. I den norska terrängen fungerar inte det svenska kavalleriet med snabba ridande trupper som varit så effektivt vid krigen på kontinenten.

Hösten 1718 inleder Karl XII ett andra fälttåg mot Norge.  48 000 man ingår i den svenska styrkan. Två svenska arméer går in i Norge. Kungen går i söder med huvudarmén. General Armfeldts styrka går över fjället mot Trondheim. Fälttåget får ett abrupt slut. Kungen träffas av en dödande kula när han har huvudet över kanten på en av löpgravarna vid Fredrikstens fästning i Fredrikshald (Halden). Armfeldt får order om återmarsch. 5 500 soldater startar vandringen över fjällen mellan Norge och Sverige. Det är ont om mat och det blåser upp till snöstorm. Över hälften av soldaterna fryser ihjäl och de som överlever får svåra köldskador.

Kriget går mot sitt slut

Efter detta rasar det svenska Östersjöväldet samman, bit för bit. Den ryska galärflottan bränner städer och byar längs Sveriges kuster från Umeå ner till Norrköping. Stockholm, rikets hjärta ligger blottat. Sommaren 1719 hindrar svenska trupper ryssarna från att tränga fram till huvudstaden. Danmark-Norge gör försök att angripa i väster och söder.

1719-1721 sluts freder som avslutar det stora nordiska kriget. England är det land som i stort styr villkoren. Sverige måste avstå från Baltikum, stora delar av sina tyska provinser, samt till tullfriheten i Öresund. Danmark lyckas inte få tillbaka några av de territorier man sedan tidigare förlorat till Sverige.

Kriget har pågått i över tjugo år med många döda hos de olika krigförande parterna. För Sverige ligger dödssiffran på 200 000 svenska och finska soldater, Finland var vid denna tid en del av Sverige. Dödstalen motsvarar en hel generation unga män. I krigets skugga omkommer ytterligare 100 000 svenskar i böldpest, dessutom var flera år stora missväxtår under 1710-talet samtidigt som krigen kostade pengar som drogs in från folket.

Eftersom Danmark-Norge inte deltog i det stora nordiska kriget under lika lång tid blev inte förlusterna i döda och sårade här lika stora för den svenska sidan. Likväl var kostnaderna för kriget höga även för det dansknorska riket och dess invånare. En beräkning som gjorts antyder  att runt 20 000 norrmän dog under sin militära tjänst under de elva år landet var involverat i kriget. Runt 10 000 civila dog vid en tid då Norges befolkning var under en halv miljon. Omkring sex prosent av befolkningen försvann alltså samtidigt som alla civila drabbades när männens arbetskraft försvann från jordbruk och från manufakturerna.

Efter denna långa krigsperiod kommer nya tider för Europa. Riken som varit enväldigt styrda av sina regenter närmar sig efter hand mer det som vi idag kallar demokratiska styresskick. Sverige får nytt styre genom Karl XII syster Ulrika Eleonora som snart följs på tronen av sin man Fredrik I. Danmark-Norges kung Fredrik IV sitter däremot kvar på tronen till 1730.

Ett Europa där tiden var ur led

Under flera hundra år rådde det i Europa stor oreda när det gäller tidräkningen. Två olika kalendersystem, det julianska och det gregorianska gällde parallellt. De nordiska länderna bytte från det man i Sverige kallade den gamla stilen, det vill säga den julianska kalendern, till den ”nya stilen” som var den gregorianska kalendern vid olika tider.

De olika kalendrarna innebar en skillnad på elva dagar. När svenskarna skriver historia heter det att Karl XII först angrep Norge den 23 februari 1716, medan det i den dansk-norska historieskrivningen sker den 6 mars. Så skrivs Karl XII:s dödsdatum till den 30 november 1718 i Sverige, medan det i Norge var det den 11 december som det skott föll, vilket var en avgörande faktor för att det stora nordiska kriget skulle avslutas.

Danmark med Norge gick liksom bland annat flertalet av de tyska rikena över till den gregorianska kalendern år 1700. Då följde Polen sedan över ett hundra år det nya systemet. Sverige med Finland dröjde med sitt kalenderbyte till år 1753. Av de andra länder som var inblandade i det stora nordiska kriget skedde Rysslands kalenderbyte först 1918.

I historieskrivningen på den här sidan följer händelser i Norge den gregorianska kalendern och händelser i Sverige den julianska kalendern.

Läs mer
Den gregorianska kalendern skapades för att den stämmer bättre med solens år än vad den äldre julianska kalendern gjorde. Läs mer om julianska kalendern och den gregorianska kalendern i Wikipedia.

1700-talssoldater i strid. Foto: Jan Vatn
1700-talssoldater i strid. Foto: Jan Vatn

Se tex om 1716-års fälttåget hos svensks Riksarkivet.